m/y Xanto

FARVÄL TILL FINIKE APRIL 2015.

Med motorbåt i Medelhavet. Nu är det 3 år, 3 månader och 4 dagar sedan vi la ut från Råå hamn. I stort har allting fungerat bra och vi ångrar ingenting. Nya platser, nya trevliga människor, spännande och intressanta upplevelser nästan varje dag. Ett klimat som skämmer bort oss. Ni som går och tänker på något liknande, vänta inte, gör det !

Gerd och Christer mönstrade av 20 oktober efter en mycket trevlig vecka, tack för besöket. Vi går ut igen till Fathom Cove och lägger oss på boj. Annica, Håkan och Ebba kommer den 23 oktober till Dalaman och Göcek.

Dagen innan familjen Liljekvist skulle komma blev vädret inte så roligt. Efter en orolig natt i Göcek Municipala marina fick vi en plats ganska långt in i Marina Turk. Åskoväderna avlöste varandra och det medförde vindar på över 20 m/s. från varierande håll. Vi låg dock bra på vår plats, det var bara lilldingen, Ebba II, som fick ösas mellan varven. Det var de som hade det värre när mooringslinorna inte var tillräckligt sträckta. Plast mot plast och plast mot trä blev ett ljud som vi somnade till.

Efter en dag blev vädret bättre. Oftast är det ju så här nere, det växlar snabbt. Ebba är inte avundsjuk på skolbarnen i bakgrunden. Jag har semester !

Morfar, nu lämnar vi marinan, måste komma ut på sjön.

Så fort ankaret var på plats måste det badas. Hoppa från flybridge är alltid roligt.

Snacka om skönt, 25 grader i vattnet, kan det vara bättre.

Håkan bara njuter !

Nu måste vi ut på upptäcksfärd, Ebba och morfar ger sig av på en tur i lilldingen som vi döpt till Ebba II. På hemvägen tog Ebba över rodret och det blev en perfekt tilläggning.

Ett besök hos Ahmet i Seagull Bay får vi inte missa. Ahmet bjuder på te och vi sitter och pratar om lite av varje.

En bit upp i bergen är det skördedax, gäller att ta tillvara på alla oliver.

Efter Kapi Creek bär det av till Fethiye och Classic Yacht där Ebbas mor och far tar in på hotellet i två dagar. Annica tittar ut från balkongdörren.

Vi ser ju Xanto från balkongen. Skönt med lite space även om det fungerar bra på Xanto. Nu bär det av till massage och sedan slappa vid polen.

Ebba läser och gubbarna tar igen sig efter lunchen.

Ser du något konstigt med den här klockan ? Mormor gillar den i alla fall.

Lika bra att ta med en till…., menar klocka.

Efter marknaden i Fethiye gäller rakning för Håkan. Det finns barbershop överallt och turkarna är duktiga på att putsa till en. Vax, trådar och eld utöver de vanliga instrumenten samt avslappnande massage efteråt.

Vi lämnar Fethiye och går tillbaka till Seagull Bay. Lillbåten går fint med fem.

Här var den femte !

Måste ju bara besöka Amigos för att äta fisk som pappa tillagar i vedugnen.

TV kan man inte vara utan, en generator småputtrar en bit upp i berget.

Här har vi mamma eller ”anne” som det heter på turkiska. Just nu har hon samlat in lite ägg i redena. Getter och kalkoner, hundar och en kossa får då och då motas undan när de vill vara med i köket.

Abe Abe Bodrum som vi döpt pappa till vill vara med och posera.

Vi kom på att vi var ganska lika förutom att Abe Abe fuskar och använder henna till sin mustasch.

Så var det dags för notan.

Verkar som elektriken glömde sin avbitartång. Huvudsaken är väl att det blir kontakt.

Här har vi dock en som verkar ha svårt att få kontakt. ”Hörru, hör du inte att jag knackar ? Måste du ha så bråttom ? Kan vi inte vänslas lite ?

Vi mötte upp Gerd & Christer på Dalamans flygplats kl. 01.30 den 14 oktober. Därefter en taxi till Göcek Municipal Marina där vi hälsade den nya besättningen välkommen på Xanto.

Här i Göcek var det någon som fått pippi. Vi fick aldrig någon förklaring till denna utstyrsel, förmodligen några fågelvänner ? Efter bunkring lägger vi ut på eftermiddagen för att besöka en av alla vikar i Göcek bukten.

Damerna utanför Municipal Marina office.

Det var skönt att komma ut på böljan den blå.

Kanske skulle man byta upp sig ett snäpp !?

Vi bestämde oss för Kapi Creek. Förtöjde längst ut på bryggan och ett skönt dopp i 25 gradigt vatten lät inte vänta på sig.

Här kom det fler som gillade vattnet, dock inte för att bada, skulle bara dricka lite för att upprätthålla salthalten.

På kvällen går vi till Mehmets restaurang och äter bl. a. grillad calamares.

Nästa morgon blir det promenad över till Seagull Bay. En bit upp i skogen ligger lite smågårdar eller vad man nu skall kalla dem. Oftast blir man bjuden på te och så vill dom naturligtvis sälja sina hantverk som bl. a. består av smycken, schalar, dukar och träskedar.

Herrskapet Rydgren med Seagull Bay i bakgrunden.

Gerd och Anette diskuterar något med Ahmet som vars mamma äger all mark runt Seagull Bay.

Även här bjuds det på te. Han närmst i bild har dock slutat dricka både te och vatten.

Tydligen smakar det bäst uppe i toppen.

Här har vi Seagull själv, lite tillplattad.

Det här verkar mer naturligt, en papegoja i ett träd.

På vägen tillbaka till Kapi Creek passerar vandrarna en liten moské. Här måste vi utforska lite mer.

Vilken tur vi har. Det skall just vara ett utrop och vi får vara med. Efter utropet blev det mer te och så fick vi lära oss att det är solen som styr tiderna för utropen.

Tre snygga damer !!

Ja så var det lite dax för mat igen.

Nu har vi lämnat Kapi Creek och går öster ut till Fethiye. Lite moln här och var men temperaturen är behaglig.

Förbokat en plats på Classic Yacht. Maten är bra och omgivningen är trevlig. Här avnjuter vi en hemlagad ostburgare och en kall Effes till lunch.

Träffar Catarina och Mikael som låg med sin Storebro i Classic Yacht. Dom har köpt en mycket trevlig lägenhet rakt ovanför marinan i Fethiye. Vi blev hem bjudna på invigningsdrink. Catarina bjöd även hem fem damer från Sverige som hon träffade i marinan. De hade varit ute och seglat i 14 dagar med en 50-fotare, tuffa tjejer.

En god kopp kaffe till detta bakverk satt inte fel.

Vi tar en Dolmus över berget till Ölu Deniz för att besöka fjärilsdalen. Här kan man även pröva på Paraflying vilket vi dock avstod ifrån.

Dom större Guletterna hade redan avgått så vi fick en specialtur med denna farkost som kanske var lite vinglig men det fungerade bra. Kapten kunde bra engelska och tog oss på lite extra turer som vi inte fått med  de större turbåtarna.

Denna grottan t. ex.

Undrar hur långt in han tänker ta oss ?

Nu blir det vandring upp i bergen. Olsson stannar på stranden och tar det lugnt.

Här står Christer och betraktar landskapet.

Dalen är ju väldigt speciell men var finns fjärilarna ?

Nåväl, inga fjärilar så det får duga med den här gynnaren. 

Titta, kom å titta, en fjäril….. som också var den enda som visade sig.

Varför inte avsluta detta inlägg med en vacker klocka.

Olsson har varit inne och rotat i bloggen vilket resulterade till att alla bilder försvann i det blå. Gör ett nytt inlägg på vår tur i Dalyanfloden med dess delta och annorlunda natur.

Xanto har vi lagt i Ekincek och tar en flodbåt 4 NM SO ut till Dalyanflodens utlopp. Det hade blåst sydlig kuling över natten så det var lite skvallpigt.

Som ni ser hade vi gått om plats på skutan. Det var bara Anette, kapten och jag.

På väg in i floddeltat låg naturligtvis ett antal båtar som säljer prylar. Vi bestämde oss för att pröva några blåkrabbor som skulle kokas och hämtas upp på hemvägen.

Framför oss går en grind ner i vattnet för att snabbt hissas upp igen. Detta för att hålla Karettsköldpaddorna på rätt sida vilket innebär insidan.

En bit utanför Kaunos ligger dessa lykiska gravar. Här ligger Alexander den Store med hans hustru samt på vänster sida hans söner med hustrur.

Herrskapet själv.

Nu skall Kaunos besiktas. Kaunos var mest känt för dess fikon och malariamyggor. Här finns försvarsmurar från 300 år f. Kr. Finns fortfarande rester kvar av romerska bad, teater, fontäner, Marknadsplats och tempel.

Mycke sten är det.

Utsikt över deltat. Här låg en gång en stor skyddad hamn men naturen ville någonting annat.

Olsson försöker gå tillbaka i tiden för att få en bild av hur det kan ha sett ut. Han som ligger längst ner till vänster verkar inte bry sig så mycket.

När vi kom tillbaka efter en trevlig heldag till Ekincek frågade kapten om han fick hämta oss med bil följande morgon för att ta oss på en tur upp i bergen där vi skulle äta frukost. Naturligtvis svarade vi ja.

En god frukost till en underbar utsikt.

Efter frukost bär det av till kaptenens bostad, har tyvärr slarvat bort hans namn. Anette hamnar som vanligt på golvet med barnen.

Skall vi göra en fläta ?

Xanto innanför en nybyggd pir i Ekincek.

Varför inte avsluta med några klockor !?

På återseende !

Hej alla góa människor ! Börjar detta inlägg med frukost, tänk er en nybakad varm brödkaka, rikligt med smör, Gäsene hushållsost med några skivor färsk gurka eller paprika samt en riktigt god kopp kaffe, mums.

Efter några dagar i Marmaris och Ciftlik lägger vi kurs mot Bozburun. Alacrity, Ayfer och Pegasus är redan förtöjda i marinan. På programmet idag stod det Mjölke kl. 16.00. Några meter från marinan ligger en fin sandstrand som passade bra för dessa övningar.

Ing-Marie har talang för detta spel. Håkan knyter händerna av spänning. Vi berättar inte vem som vann men det var inte vi.

Nina lika koncentrerad men aj aj, någon mm vid sidan om.

Här har vi en som tröttnade på att han inte fick röra våra ”pinnar”. Bättre att fånga krabbor och fisk.

Årtalet fick vi inte fram, men medge att affischen sitter fint i en liten Turkisk by som Bozburun.

Ayfer på väg till Paradis Buku, Xanto är som vanligt bara ute och fluktar. Vi tog en liten sväng in i olika vikar för att eventuellt återkomma dit efter vi varit i Datca och förnyat vår transitlogg som var på upphällning.

Gäller att tjudra stol och parasoll, från vad vet vi inte riktigt, parasollen var nerstucken i sanden någon decimeter, jaja.

Efter att ha legat på ankare 2 dagar i norra hamnen i Datca tillsammans med Pegasus och fått fixat ny transitlogg lägger vi ut och går en bit öster ut till Kurusa Buku. Ett mycket trevligt område med camping och lägenheter som förmodligen många turkar från Istanbul och Ankara åker till för att koppla av. Rent och snyggt och lätt att förflytta sig i området.

Här träffar vi på en dam på campingen som är bosatt i Istanbul men som älskade denna plats att relaxa på.

Nu var det dax igen !

Runo och Anette ger sig av på en tur en bit upp i bergen. Agneta och Thomas som för tillfället inte går så bra hittade i stället en mysig plats under ett parasoll där det fanns Effes.

Här ligger de två lustjachterna, Pegasus och Xanto.

Utan att undervärdera våran Melker så har vi här en ståtlig tupp, fötter stora som handflator, fjädertäckta ben men ack så vek kam.

Ni som har följt vår gamla blogg vet ju att när mästerfotografen Anette är igång så hittar hon det mesta och denna gång kanske även av det bästa.

Heja Kamprad !

Vi sparade det bästa till sist.

Förstår turkarna från Istanbul med 16 miljoner människor och 2 miljoner taxi att detta kan vara avkoppling.

Från Kurusa Buku tar vi oss en liten bit till Dirsek. Här sitter babe och undrar vad som har hänt i hans vik. 35 båtar som ligger kors och tvärs, det var bättre förr.

Men tiden står inte still, eller gör den ?

Runo beger sig ut på fiske i Dirsek-bukten och se, en Oktipus för 4 personer, men hur skall vi tillreda denna varelse ?

Varelsen är i alla fall bra på att klättra och suga sig fast i allt som finns i närheten, här går vi upp på Xantos stege.

Mästerdykaren själv, Runo Blom, har nu daskat bläckfisken 40 gånger i berget, börjar bli spak, jag menar octipussen. De fiskare som vi frågade om råd bara skrattade så vi fick klara oss själva, vilket vi naturligtvis gjorde, gamla fiskare som vi är. Tillbaka till våra båtar, bläckfisken är rensad. Kastrull med vatten, vatten direkt från havet. Massor med dill och en öl, koka 1 timma. Mina vänner, det blir som svensk krabba. Lite andra tillbehör = KANON, tack Runo.

Hej på en stund till Pegasus, vattnet ser väl ganska skönt ut. Vi går vidare tillbaka till Marmaris där vi förhoppningsvis skall få ordning på vår generator.

Roligt att se att även guletter sätter segel ibland.

Vi har besök av Kasper och Andre’ som här sitter och njuter på fördäck

Kasper och Andre’ sitter och samspråkar med Linus och Hampus, Agneta och Runos barnbarn som kom ner samtidigt.

Hallo !

Nu blir det upptäcksfärd uppe i bergen.

Där nere ligger Xanto vid bryggan i Wall Bay

En sådan här vill vi inte möta

En kopp te av annorlunda smak skall väl gå ner.

En liten söt valp tar all uppmärksamhet.

Kleopatras badpalats får inte missas.

Kan det bli bättre än en grillfest på stranden som avslut på dagen.

Här har vi Runo, grillmästaren själv.

Vad har vi för planer idag ?