Olsson har varit inne och rotat i bloggen vilket resulterade till att alla bilder försvann i det blå. Gör ett nytt inlägg på vår tur i Dalyanfloden med dess delta och annorlunda natur.

Xanto har vi lagt i Ekincek och tar en flodbåt 4 NM SO ut till Dalyanflodens utlopp. Det hade blåst sydlig kuling över natten så det var lite skvallpigt.

Som ni ser hade vi gått om plats på skutan. Det var bara Anette, kapten och jag.

På väg in i floddeltat låg naturligtvis ett antal båtar som säljer prylar. Vi bestämde oss för att pröva några blåkrabbor som skulle kokas och hämtas upp på hemvägen.

Framför oss går en grind ner i vattnet för att snabbt hissas upp igen. Detta för att hålla Karettsköldpaddorna på rätt sida vilket innebär insidan.

En bit utanför Kaunos ligger dessa lykiska gravar. Här ligger Alexander den Store med hans hustru samt på vänster sida hans söner med hustrur.

Herrskapet själv.

Nu skall Kaunos besiktas. Kaunos var mest känt för dess fikon och malariamyggor. Här finns försvarsmurar från 300 år f. Kr. Finns fortfarande rester kvar av romerska bad, teater, fontäner, Marknadsplats och tempel.

Mycke sten är det.

Utsikt över deltat. Här låg en gång en stor skyddad hamn men naturen ville någonting annat.

Olsson försöker gå tillbaka i tiden för att få en bild av hur det kan ha sett ut. Han som ligger längst ner till vänster verkar inte bry sig så mycket.

När vi kom tillbaka efter en trevlig heldag till Ekincek frågade kapten om han fick hämta oss med bil följande morgon för att ta oss på en tur upp i bergen där vi skulle äta frukost. Naturligtvis svarade vi ja.

En god frukost till en underbar utsikt.

Efter frukost bär det av till kaptenens bostad, har tyvärr slarvat bort hans namn. Anette hamnar som vanligt på golvet med barnen.

Skall vi göra en fläta ?

Xanto innanför en nybyggd pir i Ekincek.

Varför inte avsluta med några klockor !?

På återseende !

Hej alla góa människor ! Börjar detta inlägg med frukost, tänk er en nybakad varm brödkaka, rikligt med smör, Gäsene hushållsost med några skivor färsk gurka eller paprika samt en riktigt god kopp kaffe, mums.

Efter några dagar i Marmaris och Ciftlik lägger vi kurs mot Bozburun. Alacrity, Ayfer och Pegasus är redan förtöjda i marinan. På programmet idag stod det Mjölke kl. 16.00. Några meter från marinan ligger en fin sandstrand som passade bra för dessa övningar.

Ing-Marie har talang för detta spel. Håkan knyter händerna av spänning. Vi berättar inte vem som vann men det var inte vi.

Nina lika koncentrerad men aj aj, någon mm vid sidan om.

Här har vi en som tröttnade på att han inte fick röra våra ”pinnar”. Bättre att fånga krabbor och fisk.

Årtalet fick vi inte fram, men medge att affischen sitter fint i en liten Turkisk by som Bozburun.

Ayfer på väg till Paradis Buku, Xanto är som vanligt bara ute och fluktar. Vi tog en liten sväng in i olika vikar för att eventuellt återkomma dit efter vi varit i Datca och förnyat vår transitlogg som var på upphällning.

Gäller att tjudra stol och parasoll, från vad vet vi inte riktigt, parasollen var nerstucken i sanden någon decimeter, jaja.

Efter att ha legat på ankare 2 dagar i norra hamnen i Datca tillsammans med Pegasus och fått fixat ny transitlogg lägger vi ut och går en bit öster ut till Kurusa Buku. Ett mycket trevligt område med camping och lägenheter som förmodligen många turkar från Istanbul och Ankara åker till för att koppla av. Rent och snyggt och lätt att förflytta sig i området.

Här träffar vi på en dam på campingen som är bosatt i Istanbul men som älskade denna plats att relaxa på.

Nu var det dax igen !

Runo och Anette ger sig av på en tur en bit upp i bergen. Agneta och Thomas som för tillfället inte går så bra hittade i stället en mysig plats under ett parasoll där det fanns Effes.

Här ligger de två lustjachterna, Pegasus och Xanto.

Utan att undervärdera våran Melker så har vi här en ståtlig tupp, fötter stora som handflator, fjädertäckta ben men ack så vek kam.

Ni som har följt vår gamla blogg vet ju att när mästerfotografen Anette är igång så hittar hon det mesta och denna gång kanske även av det bästa.

Heja Kamprad !

Vi sparade det bästa till sist.

Förstår turkarna från Istanbul med 16 miljoner människor och 2 miljoner taxi att detta kan vara avkoppling.

Från Kurusa Buku tar vi oss en liten bit till Dirsek. Här sitter babe och undrar vad som har hänt i hans vik. 35 båtar som ligger kors och tvärs, det var bättre förr.

Men tiden står inte still, eller gör den ?

Runo beger sig ut på fiske i Dirsek-bukten och se, en Oktipus för 4 personer, men hur skall vi tillreda denna varelse ?

Varelsen är i alla fall bra på att klättra och suga sig fast i allt som finns i närheten, här går vi upp på Xantos stege.

Mästerdykaren själv, Runo Blom, har nu daskat bläckfisken 40 gånger i berget, börjar bli spak, jag menar octipussen. De fiskare som vi frågade om råd bara skrattade så vi fick klara oss själva, vilket vi naturligtvis gjorde, gamla fiskare som vi är. Tillbaka till våra båtar, bläckfisken är rensad. Kastrull med vatten, vatten direkt från havet. Massor med dill och en öl, koka 1 timma. Mina vänner, det blir som svensk krabba. Lite andra tillbehör = KANON, tack Runo.

Hej på en stund till Pegasus, vattnet ser väl ganska skönt ut. Vi går vidare tillbaka till Marmaris där vi förhoppningsvis skall få ordning på vår generator.

Roligt att se att även guletter sätter segel ibland.