Fredagen den 16 oktober 2015.

Äntligen ett livstecken från M/Y Xanto med dess besättning. Vi mår förträffligt bra. Har strulat med de internet vi fått tag på. Antingen kontantkort med få Gb. eller internet som inte fungerar när man kommer ut på öarna. Fungerade bra mycket bättre i Turkiet. Efter många om och men genom 4 olika instanser fick vi äntligen ett Grekiskt tax-nummer vilket krävs om man skall teckna avtal med t.ex. Wind vilket vi nu har lyckats med. Vi får se hur detta funkar ? Nåväl, vi befinner oss i Dodecanese-området mellan Kos i söder och Samos i norr. Pendlar mellan olika platser på de vackra öarna Agathonisi, Arki, Patmos, Lipso, Leros och Kalymnos. Leros blir vår vinterhamn där vi lyfter Xanto redan 2 november. Livet i Leros marina går inte att jämföra med Finike. Här åker man hem i slutet av oktober.

Visst är det en makrill i fångsten.

En liten fin hamn på Arki. Vilken båt skall man välja ?

Så här kan man också bo.

En sur gubbe på Arki som Anette tvingade prata, och se, efter en stund blev han riktigt trevlig och visade oss hans fiskeredskap. Man skall inte ge upp.

Äntligen lyckades vi komma in i ett av alla kapell. Normalt brukar det vara staket och hänglås runt dessa små byggnader. Här satt nyckeln kvar i låset så vi kikade in.

Kapellen är ofta välskötta och som sagt dom finns överallt, ibland helt alena på någon liten ö eller på en bergstopp.

En vålnad ?

Undrar var resten finns ?

Kamprad blir man inte av med så lätt.

Nyfångade Calamares.

En liten matservering vid stranden på Arki där mamman, längst till höger, lagade mycket god mat. Deras specialitet var hemmalagad getost och Ozo.

Besök i Leros marina av Elisabeth och Per-Olof med S/Y Swona.

Emborios på Kalymnos är otroligt vackert med sandstrand, några restauranger och en mäktig natur runt om. Kan ni få fram att de två bergen bildar två elefanthuvud ?

En särskild hälsning till Kent Lindberg, din kusin Catarinas älsklingsstrand. Till våren är ni här.

Torsdagen 15 oktober 2015

Lämnar Kusadasi efter sommaruppehållet. Kostar 700 SEK. att fixa papper för att lämna Turkiet. Bestämmer oss att gå över till Samos för att klarera in i Grekland och EU. Det är bara 21 NM. till Vathi på Samos så vi väljer den hamnen.

När vi närmar oss Samos östsida undrar vi vad det är för röda fläckar som är på bergen. När vi kommer lite närmare ser vi att det är flytvästar. Mängder med trasiga gummibåtar låg mot klipporna. Det här var en verklighet som vi inte var vana vid. Väl inkomna till Vathi på Samos tog vi med alla papper för att uppsöka tull och polis. 100-tals flyktingar stog på kö. Det var inte roligt att se deras fötter efter flera mils vandring i nästan omöjlig bergsteräng och se deras tomma ögon. Vi hade ju hört talas om alla flyktingar som tog sig  till Kos men även här på Samos var det många, enligt polisen ca. 1.000 om dagen, vilket det i närheten inte fanns resurser för. Kos, vilket vi fick se när vi var där vid ett flertal tillfällen, hade bättre logistik samt att Röda korset och andra hjälporganisationer var där. Nåväl, vi får väl se hur Europa löser det här.

Flytvästar guppar lite överallt i vattnet.

Några gummibåtar som var hela.

Vi fick en härlig kväll med Angela och Niko på Kos. Hon från Tyskland, han var grek. De mer insatta grekerna förstår att det inte kommer att fungera. Niko skrattade mest åt det politiska styret och menade att det behövs krafttag som inte grekerna sett på många år.

Varför inte glätta upp stämningen med en klocka ?

Äntligen semester, Lena och Janne kommer på besök. ”Nu trivs jag !”

Mår också bra fast lite tomt på bordet !

Vi ligger nog ganska säkert.

Skall ta oss med taxi från Palionisos på Kalymnos till Kalymnos stad. Visade sig att taxichauffören var lika rädd som vi var. Han var nog som mest uppe i 30 km/h. Men han var trevlig och pratade hela tiden om Kalymnos. Själv bodde han i Vathi på Kalymnos dit vi var välkomna.

En av gränderna i gamla stan Pothia på Kalymnos.

Kom igen nu och sluta prata med alla människor !

Stör mig inte !

Hello på er, är ni hemma igen.

Kan detta vara något tvättäkta ?

Gitarr och ukulele kommer fram på kvällskvisten.

Kärt möte på Leros med Lagos och Finike-kompisar, Nina och Svante med S/Y Ayfer.

Man kan ju undra om någon har försökt ?

Efter en middag hos kycklingmannen bakom Evros marina.

Äntligen har familjen Liljekvist kommit till Kos.

Far och dotter.

Uno på gång !

Underbara Kalymnos.

Hittat Thomas gitarr ??

En skön promenad. Ön längst bort har Jonny Deep (skådespelare) köpt.

Här ligger Ayfer och Xanto och småpratar.

Och här har vi deras Fjantar.

Torsdag 15 oktober 2015

Vi kom hem till Sverige den 8 juni efter att ha lagt Xanto i Kusadasi över sommaren. Fick en bra plats mellan två stora motorbåtar som skuggade Xanto helt perfekt. Efter några dagar hemma i Laröd beger vi oss till Gullholmen där vi har den stora äran att bli med båt ett antal veckor över sommaren.

Kusin Berth fyller 60 och det firar han med öppet hus.

Moster Ruth och Eta diskuterar något.

Ina och Bengt.

Pappa Yngve och Ewa verkar trivas.

Berith och Josef.

Ebba med sin kompis Sara.

Ronny håller ordning på systrarna Ewa och Ina i köket och serverar god mat.

Här har vi Josef, Thorbjörn, Berth, Yngve och Ewa.

Lite kyligt på flybridge. Vi går söder ut mot Kyrkesund för att möta Annica och Håkan som tagit den nya Ribben från Helsingborg.

Här kommer dom !

Torsdagen den 15 oktober. 2015

Xanto har stått på land över vintermånaderna. Vi har slipat ner all gammal bottenfärg och lagt 4 lager med epoxy. Därefter primer och två skikt med International antifouling. Efter 4 månader på land såg det inte så roligt ut vid ankomsten. Sand, salt och sot blandat över hela båten. Bara att skura och efter två dagar ser hon fin ut igen. Bestämmer oss för att sätta kurs mot Grekland. Det verkar ju oroligare för varje dag i Turkiet även om det inte märks av i småorterna där vi befinner oss. Vi sjösätter den 21 april och lägger ut från Finike 27 april. Tar farväl till alla go’a människor vi lärt känna, lite vemodigt, men så är ju det här livet, man möts och skiljs och kanske möts igen. Vi börjar med lite bilder.

Från Finike till Kusadasi där vi under färden besöker dom flesta av de gamla fina vikar vi varit på. Här har vi tagit oss upp i bergen några km. från Kusadasi till Efesos eller Effes som vissa kallar det för vilket också är namnet på Turkiets bästa öl. Celsusbiblioteket I Efesos uppfördes 114-117 e. kr. men förstördes under en jordbävning på 1000-talet.

I Efesos träffar vi, kanske mer Anette, en trevlig familj. Det var ett härligt möte och Herman hade bestämt sig för att bli en ny Zlatan.

Marmorgatan upp till bordellen. Greklands Priapos – grekernas fruktbarhetsgud.

Gatan går från Varius bad till Domitianus templet.

Så här har det sett ut en gång.

En bild när utgrävningarna tog fart i slutet på 1800-talet.

Räls, järnvägsspår är bra att ha säger en stinsdotter.

Inte glömma naturen, här en fin blomsteräng i utkanten av Efesos.

Ett trevligt sammanträffande med Tor och Torhild på S/YTayana.

Försökte hänga med grabbarna.

Vart skall man gå och klippa sig om inte här ??

En sista ansning före avfärd mot Grekland.

Det är med blandade känslor vi tar farväl till Turkiet. Ett härligt land med underbara människor.

Farväl för denna gång och tack för allt vi fått uppleva !